Nu när jag kan skriva ner allt som gått gnagt på mina insidor de senaste 20+ dagarna så börjar jag direkt!

En sak jag stör mig på otroligt mycket är att alla "normala" människor har denna bild av mig och alla andra som har någon form av ätstörning, främst anorexia. Att våran kroppsbild är helt åt helvete. Helt jävla skev. Att det spelar ingen roll om vi väger 30 kg eller 90 kg, att i våra ögon ser vi PRECIS likadana ut oavsett. Så tror en hel del. Och det stör mig så fruktansvärt mycket.

Tror ni att jag är helt dum i huvudet eller? Om jag tar en bild på mig själv tror ni inte att jag inte ser att höftbenen sticker ut? Tror ni att jag, i mitt huvud, lägger på 50 kg och bilringar? Nej, det gör jag inte.
Det råkar bara vara så att jag ryser av välbehag åt mina smått utstickande höftben, men det räcker inte. Det råkar bara vara så att jag tycker att det är vackert och vill ha mer. Eller mindre rättare sagt.

Det är inte min bild av mig själv som är skev. Det är bara mitt skönhetsideal som skiljer sig från erat. Och de ändras hela tiden, för jag vill alltid vara  mindre, smalare, benigare, whatever.
Och detta har folk väldigt svårt att förstå.

Nu är det visserligen att bra tag sedan jag var så smal och fin att folk hajade till. Men det verkar vara helt okej för folk att öppet stå och analyera mig och vad jag tänker och hur jag ser ut. Trots att de ALDRIG ALDRIG någonsin skulle göra så med en normal person, eller någon som har fetma (det sistnämda tar jag tillbaka, det finns idioter som kommenterar på det också!) 

Hur kan någon ta sig rätten att döma ut en människa på så sätt?